Vad innebär EU:s nya uppförandekod?

Den 5 juli 2021 dök en ny frivillig uppförandekod upp från EU inom ramen för den europeiska livsmedelsstrategin Farm to Fork. Men vad betyder den och hur kan den påverka svenska företag?

Nicklas Amelin är EU-expert på Livsmedelsföretagen. Han ser frivilligheten som en mjuk väg mot större regulatoriska krafttag vid ett senare tillfälle.

– Många ser den nya koden som en naturlig väg att gå innan man ger sig på mer lagstiftning. Det ger livsmedelsbranschens aktörer en möjlighet att själva nå hållbarhetsmålen och ta ledartröjan.

Processen under sommaren 2021 var kort och skyndsam. Nicklas Amelin menar alltså att man ska se det hela som test inför framtiden.

– Det är väldigt svårt att enas om lagstiftning i de här frågorna, med tanke på hur komplexa de är. Risken är att ett lagförslag blir rätt generellt.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att EU:s sju delar i uppförandekoden inte skiljer sig nämnvärt från Livsmedelsföretagens eget hållbarhetsmanifest.

  1. Hälsosamma och hållbara matvanor
  2. Motverka och minska matsvinn
  3. Klimatneutral livsmedelskedja i Europa till 2050
  4. Cirkulär och resurseffektiv livsmedelskedja
  5. Hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning
    och god arbetsmiljö
  6. Partnerskap för värdeskapande i livsmedelskedjan
  7. Hållbar råvaruförsörjning

Branschsammanslutningen FoodDrinkEurope – där Livsmedelsföretagen ingår – har undertecknat uppförandekoden, men från den svenska organisationens håll har man valt att avvakta.

– Som medlem i FoodDrinkEurope står vi redan bakom koden, men formella underskrifter förväntas framförallt av europeiska branschorganisationer och enskilda företag.

I skrivande stund har 42 organisationer och 60 bolag inom EU signerat – från Sverige bland annat Coop, Arla, Orkla och Paulig. Även globala jättar som Unilever, Pepsi, Coca-Cola och Barilla är med på tåget.

– Branschorganisationer som skriver under åtar sig att ge stöd för de sju målen som finns definierade, samtidigt som man ska sprida budskapet till medlemmarna. För enskilda företag innebär en underskrift att man lämnar in minst ett mätbart åtagande med tillhörande rapporteringskrav. Vissa har tydliga tidsperspektiv, medan andra är mer allmänna. Men det mest intressanta ska bli att se på de enskilda, konkreta och mätbara målen.

Finns det en risk att det blir ytterligare ett lager av administration?

– Det är absolut en farhåga. Inom nutrition och hälsa fanns det en liknande EU-plattform tidigare, men det blev mycket fokus på rapportering och administration. Det är inte det som driver hållbarhetsarbetet framåt. I det här fallet ska man kunna använda sig av den hållbarhetsrapportering som företagen redan gör. Kan man skapa värde, synlighet och internt driv kan det här bli ett bra instrument.

Koden är ganska lik hållbarhetsmanifestet?

– Absolut, och är man ombord med manifestet kan man använda en del för EU-rapporteringen. Både Farm to Forkinitiativet och uppförandekoden har väckt intresse i andra delar av världen. Även om man samlar branschen globalt måste mycket av arbetet ske på nationell och regional nivå eftersom man har olika typer av hållbarhetsutmaningar.

Text: Christian von Essen, Heja Framtiden

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.