De bygger ett system för kolinlagring

SPONSRAT INNEHÅLL

Det räcker inte att bara reducera – att binda kol i marken är kanske det mest säkra sättet att nå nettonollutsläpp. Nu pågår ett pilotprojekt för att möjliggöra ersättning till lantbrukare som nyttjar sin mark för kolinlagring.

Tanken föddes under den knastertorra våren och sommaren 2018. I en bil på den blåsiga sk ånska slätten blev det påtagligt att jordflykt och erosion var ett växande problem. Varför kunde man inte utforma ett statligt skattesystem som ger incitament för att bygga kraftiga och levande jordar?

IPCC-rapporten samma höst cementerade insikten: tiden är knapp och om ingen annan skapar detta kanske man får göra det själv? Några eldsjälar från Miljömatematik satte bollen i rullning och snart hoppade fler på tåget. Louise Hård af Segerstad är till vardags co-director på Albaeco och tog rollen som kommunikationsansvarig för projektet.

– Det visade sig att det fanns ett stort intresse bland både lantbrukare och livsmedelsföretag. Första året var 12 gårdar anslutna; andra året var det 40. Fler vill vara med och de välkomnas till Kolklubben på Kolinlagring.se – där kunskapsutbytet är livligt.

EKONOMISK MODELL FÖR SAMVERKAN

Projektet fick namnet Svensk Kolinlagring – jordbruket som kolsänka. Syftet är att samla lantbrukare och livsmedelsföretag i en ekonomisk modell med stöd från den senaste forskningen. Inspirationen hämtas bland annat från Agenda 2030, Stockholm Resilience Centres modell för planetära gränser och Kate Raworths teorier om donutekonomin.

Tanken är att öppna upp systemet vid en lansering i december 2022. Louise Hård af Segerstad poängterar att det är flera nivåer av experimenterande som ska resultera i modellen som då öppnas upp.

– På fält- och gårdsnivå är det lantbrukarna som testar vilka metoder som fungerar bäst på sin mark. Sen utvärderar vi effekterna samt vilka mätmetoder och modeller för kvantifiering av kolinlagring som ungerar bäst. Det är ett exploderande forskningsfält när det kommer till kol i mark, men ett är säkert: det är svårt att mäta förändring i kolhalt på ett effektivt sätt. Slutligen ska affärsmodellen och ett ramverk för verifiering sitta på plats, så att livsmedelsbolagen kan köpa kolinlagring av en lantbrukare genom vår plattform. I dag har vi 12 utvecklingspartners med på tåget.

FOKUS PÅ LIVSMEDELSFÖRETAG

Modellen borde i förlängningen kunna vara intressant för vilket typ av företag som helst, men till en början ligger fokus på de som är verksamma inom livsmedelssektorn. Kravet är dessutom att man har satt egna klimatmål i linje med 1,5-gradersmålet. Svensk Kolinlagring ska inte vara någon snabb genväg.

– Vi vill att lantbrukarna ska kunna kompenseras för sitt viktiga arbete med exempelvis fleråriga grödor, mykorrhiza, vallar och trädplantering på åkermark. Det handlar om att bidra till levande jordar. Alla som vill vara med och transformera systemet är välkomna att bidra – det är bara i samverkan som den här typen av initiativ kan utvecklas till något som fungerar för alla. Därför är det viktigt att ha med sig så många olika typer av kunskap och aktörer som möjligt.


SVENSK KOLINLAGRING

Plattformen Svensk Kolinlagring ska utvecklas till en fristående, icke-vinstdrivande organisation som inte bara erbjuder en marknadslösning, utan skapar en större gemenskap med kunskapsutbyte kring kolinlagring och de samhällseffekter som åtgärderna får. Arbetet möjliggörs med finansiering från Jordbruksverket, Vinnova och Svea Green Foundation.

Kolinlagring.se

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.