”Politiken behöver stärka de svenska lantbrukarna”

Det tidigare statsrådet Anna Karin Hatt är i dag vd och koncernchef för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Här ger hon sin syn på vilka politiska åtgärder som krävs för att den svenska livsmedelsproduktionen ska kunna fortsätta blomstra – trots kristider.

DET PRATAS ALLT MER OM SVERIGES LÅGA SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD OCH KRISBEREDSKAP. VAD BEHÖVS FRÅN POLITISKT HÅLL FÖR ATT VÄNDA DEN TRENDEN?

– Först och främst är det bra att allt fler nu pratar om vikten av ökad självförsörjningsgrad och stärkt krisberedskap, det är nödvändigt. Vi i LRF anser att politiken mycket tydligare behöver koppla samman uppbyggnaden av Sveriges totala försvarsförmåga med utvecklingen av Sveriges civila försvar, inte minst stärkt livsmedelsförsörjning. Målen och åtgärderna i den nationella livsmedelsstrategin behöver ses över i det nya ljuset.

– I grunden krävs bättre lönsamhet för lantbrukarna och betalning på marknaden som motsvarar vad det kostar att producera livsmedel som vi gör i Sverige, på ett väldigt hållbart sätt. Men det behövs också minskad regelbörda och goda näringspolitiska villkor. Målsättningen måste vara att framtidssäkra svensk livsmedelsproduktion, så att den är både konkurrenskraftig, hållbar och har förmågan att stå emot tillfälliga kriser. Livsmedelsförsörjning hänger också nära ihop med säker tillgång till energi och drivmedel. Därför måste vi satsa mer på inhemsk, förnybar energiproduktion.

LANTBRUKARNA DRABBAS HÅRT AV DET GEOPOLITISKA LÄGET JUST NU, MED HÖGRE PRISER PÅ DRIVMEDEL, ENERGI OCH DJURFODER. HUR BÖR POLITIKEN HJÄLPA?

– Genom att tillfälligt fylla i de delar av de snabba och stora kostnadsökningarna som marknaden inte omedelbart klarar av att absorbera. Därför är det bra att regeringen nu har aviserat att det kommer ett stödpaket om cirka 3 miljarder där lantbruket under en period får full återbetalning av dieselskatten och där särskilt stöd också ges till de djurbönder och växthusföretagare som nu har det stentufft. Under tiden som krispaketen verkar måste marknaden komma i kapp så att lantbrukarna kan få betalt för vad det kostar att producera via marknaden.

– På kort sikt är dessa krisstöd nödvändiga, men i längden kan och vill svenskt lantbruk inte vara beroende av att få krisstöd. I grunden måste vi få till en förändring så att alla delar av livsmedelskedjan, även bonden, kan ha en god lönsamhet. Samtidigt behöver politiken förbättra de långsiktiga förutsättningarna genom att ta bort och förenkla regler och processer som hindrar. En ökad svensk livsmedelsproduktion kommer behövas för att framöver trygga inte bara svenskarnas behov av hållbart producerade livsmedel, utan också andras behov så att en växande världsbefolkning kan mättas med hållbart producerad mat.

DE VÄXTBASERADE KATEGORIERNA VÄXER STARKT. SER DU ATT LRF:S MEDLEMMAR ÄR OMBORD PÅ DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN MED NYA TYPER AV GRÖDOR? VAD BEHÖVS FÖR ATT HELA MATSYSTEMET SKA KUNNA GÅ MER ÅT SAMMA RIKTNING?

– Jag kan konstatera att priserna för många vegetabilier har ökat som en följd av kriget, exempelvis spannmål, oljeväxter och andra proteingrödor. Det bidrar såklart till att intresset för att odla sådana grödor ökar. Men det viktigaste för böndernas produktion är att det finns en stabil och pålitlig efterfrågan från marknaden, och ett förädlingsled som kan ta emot grödorna. Gör det det, och priserna utvecklas positivt, kommer även odling av de vegetabilier som vi har förutsättningar att odla i Sverige kunna öka.

– Svenskt lantbruk bidrar brett till en hållbar matproduktion, och jag är väldigt stolt över att svenskt lantbruk redan nu ligger i framkant i den gröna omställningen. Lantbruk efter lantbruk antar klimatutmaningen, ladugårdstak fylls med solceller, vindkraftverk kommer på plats, biogasanläggningar tas i drift, klimatsmart handelsgödsel börjar produceras i större skala och fler och fler vill fylla biobränslen i traktortankarna, om bara drivmedlet kan bli konkurrenskraftigt i pris. Sveriges bönder är en del av lösningen för ett mer hållbart samhälle.

DET SVENSKPRODUCERADE HAR FÅTT HÖGRE STATUS, MEN HAR OFTA SVÅRT ATT KONKURRERA MED PRIS. VAD KRÄVS FÖR ATT HÖJA ANDELEN SVENSKA LIVSMEDEL PÅ TALLRIKARNA FRAMÖVER?

– I grunden behöver vi bli ännu duktigare på att visa och påminna konsumenterna om mervärdena med svenskproducerade livsmedel. Vi vet att svenska livsmedel produceras med lågt klimatavtryck och bra utfall på i princip alla hållbarhetsparametrar. Det behöver vi påminna konsumenten om, gång på gång, så att man förstår varför det är motiverat att betala lite mer för att kunna lägga hållbart producerad mat på tallriken. Gör vi det kommer efterfrågan öka, priserna utvecklas positivt och andelen svenskt fortsätta växa på tallriken. Sedan hjälper naturligtvis en positiv debatt om de andra fördelarna med inhemsk produktion till, som till exempel att det bidrar till stärkt försörjningstrygghet och säkrare tillgång på livsmedel i tider av kris.

SNART ÄR DET VAL. VILKA LIVSMEDELSFRÅGOR HOPPAS DU HAMNAR HÖGST UPP PÅ AGENDAN?

– Att öka vår inhemska livsmedelsproduktion och därmed stärka Sveriges försörjningsförmåga och krisberedskap. Och att svensk livsmedelsproduktions fina siffror vad gäller låga miljö- och klimatavtryck uppmärksammas mer. Att uppmärksamma att svenskt lantbruk och skogsbruk sitter på många av lösningarna för ett mer hållbart samhälle, och att politiken behöver göra mer för att skapa goda incitament för att investera i dessa sektorer.

BEHÖVER VI EN RENODLAD LIVSMEDELSMINISTER TYCKER DU?

– Mot bakgrund av de senaste årens utveckling, borde vi ha en minister som fokuserar på hela livsmedelskedjan och skogsbruk. Vilken titel ministern har är inte det viktigaste, utan det handlar om vilka ansvarsområden ministern i så fall får – och vilken kunskap personen har om dessa.

Text: Christian von Essen // Heja Framtiden

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.