Ett upprop för livsmedelspolitiken

Det är valår i Sverige, samtidigt som landets livsmedelsproducenter befinner sig i en osedvanligt tuff situation med en rad samverkande faktorer. Vad önskas av politikerna som ska driva landet mot framtiden efter valet 2022? Här är Livsmedelsföretagens önskelista.

Livsmedelsföretagen har ett viktigt ansvar i att företräda branschens arbetsgivare och säkerställa att de kan bedriva sina samhällsviktiga verksamheter på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt.

För att förtydliga vilka åtgärder som är nödvändiga för att främja en positiv utveckling av ett mer hållbart matsystem, har Livsmedelsföretagen sammanställt en Färdplan för en robust, hållbar och konkurrenskraftig svensk livsmedelsindustri. Här har vi summerat innehållet i de åtta punkterna.

Prioritera den svenska livsmedelsstrategin

”Målsättningarna i livsmedelsstrategin behöver få ett långt tydligare genomslag än i dag för att på så sätt skapa en mer ändamålsenlig och lösningsorienterad tillämpning av regelverk från ansvariga myndigheter. Strategin måste vara huvudfokus när myndigheterna arbetar med att ta fram nya regler och initiativ som berör livsmedelsindustrin och hela livsmedelskedjan. Den behöver också leda till ett mer proaktivt svenskt agerande på EU-nivå för att bidra till mer ändamålsenliga EU-regler.”

Underlätta en hållbar omställning

”En avgörande faktor för omställningen är satsningar inom forskning och innovation. Vi ser ett stort behov av mer resurser till FoU och stöd för att bygga upp den vetenskapliga evidensen som utgör grunden för kommande policyinriktningar.

För att uppnå FN:s hållbarhetsmål måste tillväxt, folkhälsa och miljö gå hand i hand. Vi föreslår därför att den nationella livsmedelsstrategin uppdateras för att främja industrins hållbara omställning i alla delar, inklusive regelförbättring och kompetensförsörjning. Riksdag och regering måste agera skyndsamt för att påskynda utbyggnaden av landets elnät och påbörja arbetet med en elmarknadsöversyn som resulterar i ett kostnadseffektivt och planerbart elsystem. Huvuddelen av den svenska livsmedelskedjans klimat- och miljöpåverkan härrör från lantbruket. En stor del av de åtgärder som behövs för ett hållbart livsmedelssystem måste därför riktas mot primärproduktionen.”

Gör livsmedelskedjan mer rättvis

”Tre dagligvaruaktörer kontrollerar 90 procent av marknaden och utgör i praktiken ett oligopol. Trots åratal av effektiviseringsarbete och produktivitetshöjning så har de producerande leden i livsmedelskedjan anmärkningsvärt låga marginaler. Den nya lagstiftningen mot otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan, även kallad UTP-lagen, är avgörande för att skapa en sund och rättvis livsmedelsmarknad i Sverige. Det är av stor vikt att Konkurrensverket som tillsynsmyndighet fortsatt ges adekvata medel för att för att bedriva en aktiv och uppsökande tillsyn.”

Öka tillgången till kompetent personal

”Om Sverige ska klara av att öka sin livsmedelsproduktion, ställa om till hållbar produktion och bibehålla företagens konkurrensförmåga måste vi förbättra den inhemska tillgången på kompetent personal samt främja den fria rörligheten över gränser.

Först och främst behöver Sverige en kompetensförsörjningsstrategi och ett utbildningssystem som säkrar utbildning av medarbetare. Kvaliteten på gymnasiala utbildningar behöver stärkas genom kvalitetssäkring och även satsningar på Yrkeshögskolan är fortsatt viktiga. Det behövs även ett nationellt ansvar för livsmedelsinriktade universitets- och högskoleutbildningar för att behålla utbildningar av stor betydelse för svensk livsmedelsindustri.”

Främja livsmedelsexporten

”Med rätt stöd skulle livsmedelsexporten förhållandevis snabbt kunna öka från dagens 60 till 100 miljarder kronor. Regeringen måste satsa på att öppna upp fler marknader för export. För att den svenska livsmedelsexporten ska uppnå sin fulla potential behöver vi tillsätta specialiserade livsmedelsråd med särskilt fokus på livsmedelsexport, på svårtillgängliga marknader med hög potential, som USA, Indien och Japan.”

Satsa mer på livsmedelsforskning och innovation

”Det behövs långsiktig offentlig finansiering av en rad olika forsknings- och innovationssatsningar i linje med de behov som Sweden Food Arena identifierat. För det första behöver nyttiggörandet av forskningsresultat ökas genom en statligt finansierad etablering av en så kallad kunskapspyramid med uppgift att öka kunskapsspridning ut till livsmedelsföretag.

Det behövs en satsning på regionalt innovationsstöd genom att utveckla en nationell samordningsfunktion som samlar ihop det befintliga systemet för innovationsstöd i olika delar av landet.

Livsmedelsindustrin skulle kunna ta ledningen i att utveckla befintliga och nya näringar i symbios med andra industrier. För detta krävs proaktiv regelförenkling och anpassning till den snabba utveckling som sker inom produktionsområdet. Till sist behövs en plattform för nationell samverkan kring forskning och innovation mellan Sweden Food Arena och myndigheter, länkad till Tillväxtverkets existerande organisation för samordning.”

Underlätta bättre matvanor och medvetna val

”Arbetet för en mer hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion måste vara vetenskapligt förankrat och fokusera på de viktigaste hälsofaktorerna. För bästa möjliga resultat krävs ökade statliga satsningar på både kostundersökningar samt forskning och innovation för att veta vilka behov som finns samt vilka lösningar och insatser som är mest effektiva. Nationella kostundersökningar bör genomföras vart tredje år för att kunna användas som ett tillförlitligt faktaunderlag.”

Säkra tillgången på livsmedel i kris

”Dricksvatten och livsmedel ingår i totalförsvaret. Att livsmedelssektorn sedan 2020 klassas som ”samhällsviktig verksamhet” innebär att politiken måste se till att det finns förutsättningar att upprätthålla svensk livsmedelsproduktion. Det måste vara mer än en pappersprodukt.

Genom att öka exporten av svenska livsmedel får vi en ökad produktion som ger högre resiliens i händelse av kris, eftersom det finns mer produktion som kan ställas om. Utan svensk produktion skulle Sverige vara helt beroende av att den internationella handeln fungerar. Den offentliga upphandlingen behöver dessutom bli bättre på att säkra försörjningen.”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.