Kampen för ost utan djur

Stockeld Dreamery har gått från just drömmande kring lägerelden till ett av de mest omtalade foodtech-bolagen i Europa. Vd och medgrundare Sorosh Tavakoli berättar om den outtröttliga resan mot ett mer hållbart matsystem. Det stora proteinskiftet har bara börjat.

När Anja Leissner gästade podden Heja Framtiden i början av 2020 var tillvaron lika delar spännande och oviss. Bolaget – som då hette Noquo Foods – hade nyligen tagit in 34 miljoner i riskkapital, trots att man ännu inte hade en produkt i sikte. Som medgrundare och nybakad forsknings- och utvecklingschef stod Anja långa timmar ensam i labbet vid Karolinska Institutet i Stockholm för att försöka hitta den magiska formeln som kunde lösa ostproduktionens beroende av djur.

Sedan dess har det hänt mycket. När vi träffar vd Sorosh Tavakoli nästan två år senare har Noquo Foods inte bara genomfört ett namn- och formbyte till Stockeld Dreamery; man har även gått från fyra till drygt 25 anställda och fått ut den första produkten på marknaden.

Chunk, som den kallas, skapas från ett recept på favabönor och gula ärter. Den lanseras som ett substitut till fetaost på sallader och mackor, men är samtidigt något nytt – tänk en blandning mellan feta och ricotta, med såväl syra som smältbarhet.

Och det här är bara början, menar Sorosh Tavakoli. Stockeld skalar upp verksamheten organiskt, med försiktig utrullning till utvalda caféer och grossister inom foodservice. Man vill först och främst nå kockar och restauranger för att få dem att testa och skapa nya recept. Under 2022 räknar man med att även lansera en Spread (motsvarande färskost) och året därpå en Melt (motsvarande smältost för pizza, pajer och gratänger).

– Spread är en fermenterad produkt, tillverkad på baljväxter. Vi kommer börja med digital distribution för att därefter gå mer mot detaljhandeln. Det finns en del utmaningar med kylkedja och livslängd på hyllan som vi behöver lösa.

Sorosh Tavakoli och Anja Leissner har en minst sagt ambitiös plan – tanken är att på sikt etablera Stockeld som en global utmanare inom alla de stora ostkategorierna. Varifrån kommer det enorma drivet?

– Vi försöker hela tiden göra saker rätt så att de kan skala. Det är ganska lätt att få folk att testa en produkt, men att bli en stapelvara i dagligvaruhandeln är desto svårare. Vi drivs av extremt höga ambitioner i kombination med något slags zen-tålamod. Och så måste man ha både självförtroende och kunna vila i att saker tar tid.

Det är inte första gången Sorosh bygger upp en idé till mångmiljonnivåer. 2007 medgrundade han adtechföretaget Videoplaza som 2014 såldes för en halv miljard kronor. Kapitalet blev en språngbräda för att ge sig in i nästa projekt – drömmen om det stora proteinskiftet. Stockeld Dreamery var ett faktum. 2021 rekryterades även matsystemveteranen Daniel Skavén Ruben till teamet, och under 2022 beräknas företaget sysselsätta ett 50-tal personer från hela världen.

Produktionen sker i dag i Hultsfred, men en pilotanläggning uppförs i Nacka utanför Stockholm, vilket gör att man kan gå fortare från idé till marknad.

– Nordamerika och Europa är de största ostmarknaderna, så där kommer vi fokusera först och främst. Många konkurrenter kommer ut med halvbra produkter med låga näringsvärden. Vi jobbar väldigt forskningsorienterat och kommer inom kort ha 20 personer i ett team som bara ägnar sig åt forskning och produktutveckling.

Så hur stor positiv inverkan kan man åstadkomma med några växtbaserade ostprodukter? Sorosh Tavakoli menar att det finns ett viktigt syfte och enorm potential i botten av verksamheten.

– Vi jobbar hela tiden på att bli bättre i vår kommunikation så att det går att jämföra mejeriprodukter med växtbaserade alternativ. Statistiken visar att det krävs tio liter komjölk för att producera ett kilo hårdost, och mjölkkor står för 2-3 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Osten i sig står för en procent, och när 10 miljarder människor vill ha en västerländsk livsstil – med hög konsumtion av animaliska produkter – menar vi att det finns stora möjligheter att göra en positiv skillnad. Vi kommer ta en allt tydligare roll i klimatdebatten framöver.

Hur ser de konkreta ambitionerna ut? Sorosh är medveten om att resan hittills varit präglad av till synes oöverstigliga hinder – och så kommer det med all sannolikhet att fortsätta.

– Planen är att vi ska vara kategoriledare globalt. Det är flexitarianerna – inte veganerna – som kommer att driva den stora omställningen. Vi bygger ett grundutbud av få men väldigt starka produkter, och ska omsätta en miljard kronor år 2026. Konsumenterna är redo för det här skiftet.

Text: Christian von Essen // Heja Framtiden

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.