HKScan: ”Vi ska nå netto noll 2050”

SPONSRAT INNEHÅLL

PRODUCENT. Som nytillträdd vd för HKScan Sverige har Lars Appelqvist en diger uppgift framför sig: att ställa om alla delar av värdekedjan för att nå målet om en klimatneutral verksamhet till år 2040.

Men att jobba med tuffa miljö- och klimatmål är inget nytt för HKScan.

– Som stor aktör i branschen ställer vi höga krav på oss själva om att hela tiden ligga i framkant. Sedan 2003 har vi minskat klimatpåverkan från vår egen verksamhet med hela 74 procent och 2025 ska vi uppnå netto noll klimatavtryck. Det gör vi genom en rad olika åtgärder, som att använda 100 procent grön el på våra produktionsanläggningar, effektivisera energianvändningen, minska svinn och använda biogas och förnyelsebar fjärrvärme för uppvärmning, säger Lars Appelqvist och fortsätter:

– Vi arbetar även med att förbättra våra förpackningar. Genom att använda förnyelsebara material, mindre och bättre plast och skapa återvinningsbara förpackningar så blir vi mer hållbara. 2025 ska till exempel alla våra förpackningar vara 100 procent återvinningsbara. Ett konkret exempel är att Scans klassiska 800 grams falukorv har fått en ny pappersförpackning av förnyelsebart material, vilket sparar 22 ton plast varje år.

Fram till och med 2040 höjs ambitionen ytterligare och HKScan siktar då på att hela värdekedjan, från gård till gaffel, ska ha netto noll klimatavtryck. Det är på gårdarna som de stora förändringarna måste göras och de stora klimatvinsterna kan uppnås.

HKScan har valt ut 100 olika insatser som kan genomföras på gårdar för att minska deras klimatpåverkan och öka miljöfördelarna, men också stärka lönsamheten för gården. Det handlar bland annat om att öka den biologiska mångfalden, skapa mer effektiv energiförsörjning, samt minskad vattenanvändning och övergödning.

– Vi tar ett helhetsgrepp kring hållbar köttproduktion, vilket handlar om betydligt mer än bara klimatfrågan, säger Lars Appelqvist. Vi vill också åskådliggöra och öka alla de miljönyttor som våra gårdar bidrar med, som biologisk mångfald, kolinbindning och produktion av förnybar energi.

Till en början deltog 14 utvalda gårdar i pilotprojektet Gårdsinitiativet under våren 2019. Nu har det utökats till 30 och målet är att nå 800 gårdar.

Ska vi inte äta mindre kött? Lars Appelqvist är öppen för den diskussionen.

– En ny rapport från Jordbruksverket visar faktiskt att köttkonsumtionen minskade med 4,5 procent under 2020. Men andelen svenskt kött har ökat, och där ligger svaret på frågan. Vi konsumerar i dag ungefär i linje med vad Livsmedelsverket rekommenderar, och väljer konsumenterna svenskt kött är det bra på många sätt. Dels säkrar vi den inhemska livsmedelsproduktionen, dels bidrar vi till en cirkulär ekonomi och svenskt nötkött har hela 60 procent lägre klimatpåverkan än det internationella genomsnittet. Svensk produktion är ganska unik på det sättet att vi nyttjar animalier genom hela kedjan från betesdjur och mejeri till köttproduktion. Vi har mycket mark som lämpar sig bäst till bete – betande djur bidrar till öppna landskap och gödsel ger näring till åkrar och biogas vilket är viktigt för såväl klimatavtryck som biologisk mångfald. Vi menar att man ska välja rätt kött när man äter kött.

VARFÖR SVENSKT KÖTT?

FRISKA DJUR
Tack vare vår goda djurhållning har vi en god djurhälsa i Sverige jämfört med många andra länder. Vi behöver därför inte medicinera friska djur i förebyggande syfte, har den lägsta antibiotikaanvändningen i EU och minskar därmed risken för antibiotikaresistens.

NATURSKÖTARE
Betande djur behövs i vår natur och för att klara Sveriges miljömål. Ängar och fält där djuren betar bidrar till biologisk mångfald i form av exempelvis insekter och fåglar, som i sin tur är viktiga för pollinering och ekosystemet.

RESURSSMART
Sverige har naturligt goda förutsättningar för djurhållning. Genom att främja inhemsk köttproduktion blir vi mindre beroende av import från länder med sämre djuromsorg och större utsläpp. Dessutom minskar sårbarheten vid olika typer av kriser eller handelshinder.

CIRKULÄRT LANTBRUK OCH AFTER WORK I LADUGÅRDEN PÅ SNÖBORG GÅRD

På Snöborg Gård i Dala-Järna bedriver Ann och Janne Eriksson potatisodling och nötköttsproduktion med lång tradition. De är en del av HKScans Gårdsinitiativet. Gården har även två
vattenkraftverk och en av Dalarnas största solcellsanläggningar. Med hjälp av dessa producerar de el både till gården och ungefär 200 villor i närområdet.

Att ha ett integrerat hållbarhetsarbete och kretsloppstänk är viktigt för både Janne och Ann. Förutom resterna från det egna potatispackeriet utfodras djuren med drav från Kopparbergs bryggeri och deg- och pizzaspill från Orklas fabrik i Vansbro. Med andra ord bjuds djuren på lokalproducerad after work i ladugården! Att matsvinnet kan användas som foder istället för att bli till organiskt avfall är en viktig pusselbit i kretsloppet.

Gödsel från djuren läggs tillbaka på åkrarna för att ge jorden och skördarna näring. Snöborg visar att djuren är en viktig del av kretsloppet i jordbrukslandskapet och kan ge många goda exempel på hur man bidrar till samhället med både livsmedel, energi och cirkulära flöden.

HKSCAN
Kött- och charkuterikoncernen HKScan har 7 200 anställda och verkar i Sverige, Finland, Danmark och Baltikum. I Sverige är företaget mest känt för varumärkena Scan och Pärsons. God djuromsorg och ansvarsfullt och hållbart producerat kött är alltid av högsta vikt.
Hkscan.com
Scan.se

SPONSRAT INNEHÅLL