8 eldsjälar till attack mot matsvinnet

Av olika anledningar slänger vi en tredjedel av maten som produceras. Men de senaste åren har matsvinnet hamnat allt högre upp på agendan för många aktörer både inom och utanför livsmedelsindustrin. Här är några eldsjälar som utmanar en av matsystemets stora knäckfrågor.

1: ÅSA SANDBERG, head of partnerships på Too Good To Go Sverige

Varför är just matsvinn en viktig fråga att jobba med?
– Matsvinn är en fråga som alla har en del i och där alla kan påverka. Att minska matsvinnet är den viktigaste lösningen för att bekämpa klimatförändringarna och begränsa den globala uppvärmningen till 2°C enligt Project Drawdown, en omfattande opartisk studie där man bland annat tittar på olika åtgärder i relation till klimatpåverkan. FN:s globala hållbarhetsmål innehåller en vision om ett halverat matsvinn globalt i butiks- och konsumentledet innan 2030 och för att nå det målet behöver alla bidra till att skapa förändring. Vi gör löpande undersökningar som visar att de allra flesta vill minska matsvinnet och att många inte tror sig slänga ätlig mat. Men fullt ätlig mat kastas rutinmässigt, både hos tillverkare, försäljningsställen och hushåll. Därför behövs lösningar som tar hand om överskottsmaten och omdistribuerar den, samt bidrar till att fler blir medvetna om varför mat slängs och därigenom ändra sitt beteende.

Berätta lite om organisationen och hur arbetet är uppbyggt?
Too Good To Go är världens största rörelse mot matsvinn. Det svenska huvudkontoret finns i Stockholm, vi har även personer på plats i Malmö. Vi arbetar med allt från bagerier, caféer, matbutiker, hotell, distributörer – ja, alla som hanterar mat. Det kan vara allt från den enskilda handlaren till den stora kedjan. Vi jobbar på flera fronter för att
inspirera och ge möjlighet till alla att ta kampen mot matsvinn och göra skillnad. Bland annat har vi lanserat initiativ för att förändra datummärkningar på livsmedel; vi har producerat gratis informationsmaterial till skolor och inspirerat hushåll till förändring som minskar matsvinn i hemmet.

Hur ser affärsmodellen ut i praktiken?
– Vår affärsmodell går ut på att vara hållbar och enkel. Genom vår app kan du som användare till ett bra pris rädda bra mat som annars skulle blivit över vid dagens slut. Våra partners får pengar i kassan för varor som de annars skulle ha slängt. Appen finansierar de övriga projekt Too Good To Go gör för att minska matsvinn, som till exempel att utbilda om problemet och visa på lösningar. På detta sätt har vi fram tills i dag lyckats rädda 65 miljoner måltider tillsammans med våra 80 000 partners i de 15 länder vi lanserat. Och fler ska det bli!

Hur sker den svenska utrullningen? Finns det någon målsättning?
– Målsättningen är att finnas överallt där det finns matsvinn, med andra ord i hela Sverige. Vi lanserar nya städer löpande, nu senast Örebro. Vår ambition är att samarbeta med alla aktörer som brinner för att minska matsvinnet – både företag, politiker och enskilda initiativ. Som företag tror vi mycket på samarbeten – tillsammans kan vi göra större skillnad än som enskilda aktörer. Så branschen behöver i ännu större utsträckning lokalisera de stora utmaningarna inom matsvinn och arbeta för att gemensamt hitta lösningar på detta. Ett exempel är vårt projekt Le Pact, som samlar över 50 olika typer av matproducenter i syfte att minska matsvinnet.

2: MÅRTEN THORSLUND, grundare av Föreningen Matsvinnet

Vad är ert syfte och uppdrag?
– Vi är en medlemsorganisation som vill inspirera och verka för att konsumenter och hela livsmedelskedjan minskar matsvinnet ordentligt, snabbt och konsekvent över tid eftersom det skulle få mycket positiva effekter på samhälle, människor, natur, klimat och miljö. Föreningen drivs ideellt av en styrelse som består av Sveriges matsvinnselit. Vi är förankrade inom akademin och vetenskapen och kan bedriva konstruktiva samtal med branschens aktörer – men backar inte heller för vare sig systemkritik eller perspektiv på gräsrotsnivå.

Hur ser ert påverkansarbete ut?
– Matsvinnet.se är en oberoende inspirations- och kunskapskälla som tillsammans med våra sociala mediekanaler utgör basen i vår verksamhet. Vi deltar i ett nationellt nätverk som jobbar för minskat matsvinn och har en aktiv dialog med livsmedelsbranschen. Samtidigt ger vi intervjuer, skriver debattartiklar, sitter i expertråd, föreläser, utbildar och driver på konsumenter och branschens aktörer att göra mer. Vi agerar även remissinstans till politik och myndigheter. Eftersom minskat matsvinn motverkar allt från klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald till övergödning och utfiskning, fokuserar vi även på flera av dessa områden. Vi kommer lobba för att miljö- och klimatpolitiska beslut tar matsvinn på det allvar som krävs med tanke på de många synergier och samhällsvinster som uppstår när frågan behandlas seriöst och långsiktigt. Parisavtalet nämner till exempel inte matsvinn någonstans, trots att det står för tre gånger så stora utsläpp av växthusgaser som flyget.

Vilka delar av livsmedelskedjan tycker du har störst potential i att reducera matsvinn?
– Alla måste göra sin del, men det korta svaret är väl att eftersom konsumenterna står för den enskilt största delen i kedjan finns flest ton att vinna på att minska i det ledet. Men eftersom vi verkar på en global livsmedelsmarknad där alla har olika förutsättningar kan det vara så att de flesta lågt hängande matsvinnsfrukterna finns i andra delar av kedjan. Komplexa systemfrågor är inget vi bör lasta över på 10,4 miljoner – eller 7,7 miljarder – individer att fixa på egen hand.

Hur har du upplevt medvetenheten under de senaste åren kring de här frågorna? Går utvecklingen åt rätt håll?
– Visst gör den det! För tio år sedan pratade nästan ingen om matsvinn. Mest har nog hänt de senaste fem åren, och viss effekt har nog föreningen haft också eftersom sidan Matsvinnet.se faktiskt funnits sedan 1 juli 2015. Men vi har ett globalt överutbud av livsmedel som skapar svinn. Vi har inte tid att småjustera utan vi måste agera. Alla behövs och varenda tugga räknas.

3: MARIE-LOUISE DAHL, medgrundare till lunchdelningstjänsten Lunch.co

Vad är tanken bakom bolaget?
Lunch.Co är ett bättre sätt att äta mat på jobbet eftersom kollegor kan köpa och sälja hemlagad mat till varandra genom vår app. Syftet är att inspirera till matlagning och föra samman människor, vilket stärker kultur och gemenskap på arbetsplatsen, samtidigt som det möjliggör ett hälsosamt och mer hållbart sätt att äta, och du stöttar samhället för varje måltid du köper. Appen är gratis och vi tar endast ut en transaktionsavgift.

Varför är detta intressant från ett matsvinnsperspektiv?
– 75 procent av allt matsvinn sker i våra hushåll. Vi kan dra ner på detta genom att istället laga goda måltider som vi kan dela med våra kollegor.

Hur ser tillväxtplanen ut när covid lugnar ner sig?
– Vi har varit aktiva under hela pandemin på flera arbetsplatser eftersom många jobb inte kan göras hemifrån – och det finns alltid ett behov av mat. Dessutom har de flesta fått ett ökat behov av att spara och tjäna pengar, och Lunch.Co är ett enkelt sätt att göra det på. När covid lugnar sig kommer vi att öppna upp på fler ställen, och eftersom de flesta har lagat mer mat hemma än vanligt det senaste året, tror vi att beteendet kommer fortsätta på arbetsplatsen.

Vad kan vi förvänta oss på den svenska marknaden?
– Trenden för hemlagat kommer att fortsätta, och fler kommer att börja ta med sig mat till jobbet. Företag behöver mer flexibla matlösningar och nya sätt att engagera kollegor, samt en anledning att komma tillbaka till kontoret. Hållbarhet och att minska matsvinnet kommer att fortsätta ligga i fokus samtidigt som många behöver förbättra sin ekonomi. Lunch.Co möjliggör allt detta och vi ser fram emot att nya Lunch.Co-grupper kommer igång över hela Sverige. Du kan skapa din egen mindre lunchgrupp eller låta alla i företaget vara med. Kontakta oss så ser vi fram emot att äta bättre tillsammans!

4: Innoscentia

Utvecklar sensorbaserade etiketter som kan få fram korrekta bäst-före-datum, framförallt för paketerat kött.

5: Foodloopz

Erbjuder specialiserade konsulttjänster inom matsvinn och driver koncept som Matsvinnstorget och Svinnfika. Under varumärket Goodloopz säljer man även räddat bryggkaffe.

6: Crumbs Beer

Brygger öl på brödsvinn från butiker och bagerier. 30 procent av kornet är ersatt med räddat bröd. Hittills finns produkterna Crumbs Loafy Lager och Baker’s Pale Ale.

7: WhyWaste

Genom systemlösningen Semafor kan livsmedelsbutiker hålla järnkoll på varornas bäst före-datum.

8: Karma

Låter restauranger sälja överbliven mat genom Karmas app.

Text: Christian von Essen
Foto på Mårten Thorslund: Alexander Baginski Ekroth