Det våras för jordbruket

Jordbruket står inför en ny teknik- och hållbarhetsrevolution där Sverige har chans att positionera sig. Enorma utmaningar – och därmed möjligheter – i kombination med ett nyvaknat intresse för agtech bland investerare bådar för en intressant utveckling.

DEN DIGITALISERING som sveper över industri efter industri kommer att
förändra det redan tekniktunga jordbruket. I John Deere-traktorer varnar traktorn redan idag innan maskindelar går sönder. När ser vi det i bilar? Blockkedjeteknik lyfts allt oftare och med 5G-teknik blir det möjligt med självkörande fältrobotar.

Ny teknik kan bidra till ett mer hållbart jordbruk. Men det handlar också om fossilfrihet. Sverige lyfts ofta fram som ett gott exempel internationellt sett. En restriktiv användning av antibiotika och hårda djurskyddskrav samtidigt som produktionen är hög är några kännetecken. Men det finns också de som vill förändra hur jordbruket bedrivs idag. Odlingssystem som regenerativt jordbruk och conservation agriculture pratas det allt mer om internationellt – och även i Sverige.

Smart teknik kan minska användningen av växtskyddsmedel eller helt ta bort svinnet ur produktionen. Agtech 2030 är ett initiativ med bland annat Region Östergötland och Vreta Kluster bakom, som ska bidra till att göra Sveriges världsledande inom vissa jordbruksteknologier. Det finns många vägar framåt och det formligen bubblar i Sverige av innovationskraft.

I Findus gamla lokaler i Bjuv växer Foodhills fram med visionen om att bli Europaledande på cirkulär livsmedelsproduktion. Det unika är att det inte ska finnas något svinn i odlingarna av fisk, insekter eller grönsaker. Alla restprodukter blir en viktig råvara någon annanstans i systemet.

Jordbruket har under 1900-talet haft en makalös produktivitetsutveckling, det vill säga hur mycket tid som läggs ned i relation till hur mycket mat vi får ut. Samtidigt som jordbruket kritiseras för avskogning och övergödning finns här också lösningar på utsläppsproblemen. Att lagra koldioxid i marken är ett högintressant område som fått investerare att öppna plånboken.

Det kallas kolinlagring och faktum är att en tredjedel av koldioxidutsläppen från fossila bränslen och industrin absorberas varje år naturligt i jord och mark. IPCC, FN:s klimatpanel, har lyft kolinlagring som en av de mest kostnadseffektiva klimatåtgärderna.

Genom att exempelvis odla gräs och ha betande djur kan jordbruket bidra till att lagra koldioxid i marken. Tungt investerade Indigo Ag är ett av de bolag som försöker skapa en affärsmodell för kolinlagring för jordbruket.

Andra utmaningar är hur 10 miljarder människor ska ha tillräckligt med näringsrik mat 2050. Skördarna ökar globalt sett 1 till 2 procent per år. Men ökningen behöver vara 2-4 procent för att föda en växande befolkning enligt forskare.

Det finns ingen universallösning för detta, utan snarare en kombination av många.

En rapport från Lantmännen slog nyligen fast att det går att få 50 procent större skördar till 2050 i Sverige och samtidigt bli klimatneutralt. Växtförädling är en nyckel, och långsiktig lönsamhet för svenska lantbrukare beskrivs som helt nödvändigt för att lyckas.

Genom precisionsodling, alltså att odla smartare och mer precist, går det också att öka skördarna samtidigt som belastningen på miljön minskar.

Ett område där Sverige lyfts fram är inom landbaserad fiskodling där Gårdsfisk, som odlar matfisken tilapia i gamla stallar ofta nämns i sammanhanget. Det finns en svensk innovationstradition att bygga vidare på för jordbruket. Med lantbrukare som är långt framme hållbarhetsmässigt och early adopters av ny smart teknik är utvecklingspotentialen för svenskt jordbruk stort.

UTMANINGAR FRAMÅT
Geopolitik
– ökad kamp om resurser såsom odlingsbar mark, vatten och näringsämnen.
Matsvinn – ett helt onödigt slöseri som står för 8-10 procent av växthusgasutsläppen i världen.
Hotad biologisk mångfald
Ohälsa – och hunger
Antibiotikaresistens
Klimatförändringar
2050 har vi behov av 50-60 procent mer mat än idag.
Fossilfrihet och minskade utsläpp av växthusgaser.

Källa: IPCC, SLU, Greppa Näringen, WHO, Jordbruksverket, RISE.

Text: Frida Jonson, Agfo

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.