Vad är hållbar mat?

Vi är alla livsmedelskonsumenter. Men det är inte helt enkelt att navigera i dagligvaruhandeln när man ska försöka välja hållbar mat. Med den nya Matguiden vill Världsnaturfonden WWF guida oss till de matvaror som har minst negativ påverkan på planeten.

Med ökad tillgänglighet till data och information blir transparensen kring våra livsmedel allt mer påtaglig. Det är en välkommen utveckling, men det gör inte nödvändigtvis att det blir lättare att veta vad man ska välja när man står hungrig och trött i butiken efter jobbet. Begreppet ”hållbarhet” rymmer som bekant en hel del olika parametrar.

Världsnaturfonden WWF har sedan länge erbjudit konsumenterna vägledning i form av Köttguiden och Fiskguiden, där olika sorter och arter jämförs och får grönt, gult eller rött ljus beroende på sitt avtryck när det gäller både klimatpåverkan och biologisk mångfald. Nu finns även Vegoguiden, och i den nya appen Matguiden har alla tre guiderna samlats på ett och samma ställe.

Så hur vet man om en vara är hållbar? Svaret är som vanligt ganska tråkigt: ”det beror på”. Det gäller alltså att hålla två tankar i huvudet samtidigt, menar Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden WWF.

– Guiderna kom till för att det fanns ett behov av att visa att klimat inte är det enda vi kan fokusera på. Matguidens styrka är att den väger ihop flera olika hållbarhetsområden.

Anna Richert menar att ivern att handla mer klimatvänligt ofta gör att vi glömmer bort att välja ekologiskt. Som konsument blir det därför allt viktigare att både titta på certifieringar, ursprung och ingredienslistor.

– Certifieringarna kan erbjuda ett viktigt steg framåt. Om man är intresserad av klimatet är även KRAV och Svenskt Sigills klimatcertifiering bra eftersom de synliggör att producenten gjort förbättringar i produktionsledet. Omställningen är inte bara konsumenternas uppgift.

När det gäller Fiskguiden finns det en hel del överväganden att göra beroende på exakt hur och var fisken är fångad. Bottentrålning ger rött ljus, medan andra fiskemetoder kan vara okej om de sker i ”rätt” typ av vatten. Odlad fisk granskas efter exempelvis fodersort och djurhållning. Det kan skapa en del huvudbry, men Anna Richert menar att det är ett bra sätt att öppna för dialog.

– Det är viktigt att läsa även det finstilta på produkten och jämföra med informationen i Fiskguiden. Dagligvaruhandeln och restaurangerna måste hjälpa till med den här transparensen. Att våga fråga är ett utmärkt första steg som konsument.

Den mest omtalade nyheten i Matguiden under 2021 var att endast Krav-märkt kyckling fick grönt ljus efter att kriterierna för klimatavtryck och djurvälfärd skruvats åt. Anna Richert menar att det är glädjande att den generella köttkonsumtionen minskar, men hon oroas samtidigt över den sjunkande andelen ekologiskt.

– Allt fler konsumenter väljer bort importerat kött, vilket är bra. Samtidigt är det oroväckande att det ekologiska minskar. Vi behöver vara villiga att betala några kronor extra för att äta lite mindre men bättre.

Naturbeteskött är den absolut viktigaste märkningen för biologisk mångfald i Sverige, menar Richert.

– Man kan se ängs- och hagmarkerna som vår regnskog. När djuren betar där hålls markerna öppna, vilket underlättar för återhämtningen av flera rödlistade arter. Jag hoppas att fler butikskedjor kan börja erbjuda naturbeteskött. I dagsläget får man ofta använda sig av köttlådor och Reko-ringar för att hitta rätt.


Anna Richerts fem tips för att äta mer hållbart:

  1. Öka andelen växtbaserat i vardagen.
  2. Om du ska äta kött, titta efter svenskt naturbeteskött och Krav-märkningen. Eller beställ direkt från en trovärdig producent.
  3. Ät varierat – både när det gäller måltider och vad som finns på tallriken.
  4. Våga prova andra sorters fisk, exempelvis braxen, sill och makrill med grönt ljus i Fiskguiden.
  5. Släng inte maten, det finns mycket vi kan göra här.

9,8 kg

De senaste fyra åren har totalkonsumtionen av kött minskat med nästan 10 kilo per person – från rekordnivån på 88,4 kg per capita 2016 till 78,6 kg per capita 2020, enligt Jordbruksverket. Andelen svenskt kött ökar, medan importen minskar.


ONE PLANET PLATE

Matguidens vägledningar går hand i hand med filosofin One Planet Plate, som stipulerar att en genomsnittlig matklimatbudget bör vara runt 11 kilo CO2e per person och vecka – 0,5 kilo per måltid. Hur står sig dina måltider och var kan du göra förbättringar? Testa själv på www.matkalkylatorn.se


GUIDE: SÄSONGSMAT

En liten WWF-guide till de svenska råvaror som vi bör prioritera under året.

MARS–MAJ

Under våren ska du köpa groddar, frysta grönsaker, grova rotfrukter, inlagda, syrade och torkade grönsaker och baljväxter.

JUNI–SEPTEMBER

Under sommaren är det skördetid! Färska lokala eller svenska grönsaker, bär och frukter, samt svenska växthusodlade grönsaker.

OKTOBER–NOVEMBER

Färska, svenska grönsaker, samt växthusodlade svenska grönsaker och baljväxter väljer du med fördel under hösten.

DECEMBER–FEBRUARI

Vinter är rotfrukternas högtid. Vitkål, rotfrukter, samt frysta, inlagda, syrade och torkade grönsaker och baljväxter.


VÄLJ SVENSKPRODUCERADE LIVSMEDEL

Det finns flera skäl att välja mat som är producerad i Sverige:

  1. Du hjälper till att hålla markerna öppna och landsbygden levande.
  2. Du tar ansvar för Sveriges del av den globala livsmedelsproduktionen.
  3. Du ökar möjligheterna att påverka regelverk och livsmedelskedja.
  4. Delaktighet och transparens ökar, vilket är positivt för hållbarheten.
  5. Du gynnar mat med unika mervärden: Användningen av antibiotika är låg och Sverige har förhållandevis höga krav på djurvälfärd och livsmedelssäkerhet

Text: Christian von Essen // Heja Framtiden

Foto på Anna Richert: Saga Sandin

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.