Konsekvenstänk i köket

Att styra om till en mer hållbar konsumtion är en av vår tids stora utmaningar. Forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption arbetar med att försöka kartlägga vilka olika åtgärder som kan ge bäst effekt.

Åsa Svenfelt är forskningsledare på avdelningen för Strategiska hållbarhetsstudier vid KTH i Stockholm. Hon är docent i hållbar utveckling och framtidsstudier samt tidigare programchef för Mistra Sustainable Consumption – från nisch till mainstream. Programmet startade 2018 med fokus på tre viktiga livsstilsområden: inredning, semestrande – och mat.

Utgångspunkten är att undersöka om och hur mer hållbara sätt att leva och konsumera kan gå från att vara nisch till att bli mainstream. Är det fortfarande hållbart även i stor skala? Och med vilka medel kan hållbar konsumtion möjliggöras?

– Om hållbar konsumtion blir det vanliga skulle det kunna få oväntade sidoeffekter. Ett exempel kan vara matsvinnet – om vi köper överbliven mat billigare genom olika appar innebär det att det blir billigare med mat. Om pengarna som blir över används till miljöbelastande konsumtion kanske miljönyttan uteblir. Men om vi styr dessa pengar till konsumtion som är bättre för miljö och hälsa, eller helt enkelt konsumerar mindre då får vi minskad miljöpåverkan. Det är spännande frågeställningar. Vad kan möjliggöra hållbar konsumtion i stor skala? Vilken politik och vilka affärsmodeller fungerar?

Första året samlade man in data genom enkäter, forskning och workshops för att undersöka vad hållbar konsumtion skulle kunna vara. Arbetet resulterade i tre olika rapporter under 2019.

I rapporten Att äta hållbart? En kartläggning av vad hållbar matkonsumtion kan innebära samlar man en lång rad exempel som konsumenter kan använda sig av för att leva lite mer hållbart. I diskussionen skiljer man på miljöstrategier inriktade på ökad effektivitet (köpa ekokött istället) kontra tillräcklighet (äta mindre kött). Under 2022-2025 ska MSC bli mer praktiskt inriktat, menar Åsa Svenfelt.

– Vi kommer testa fler saker i praktiken och genomföra försök tillsammans med hushåll, företag och kommuner. Vad hindrar till exempel hushållen att ställa om mot ett visst mål, och hur kan politik och näringsliv undanröja hinder?

En viktig del handlar om just frågan om tillräcklighet, och att reflektera över vad som faktiskt behövs för att ha ett bra liv.

– Genom att skala bort det som inte är nödvändigt behöver vi inte köpa lika mycket. Att jobba mindre och gå ner i inkomst har visat sig kunna öka välbefinnandet för många, eftersom man får mer tid och mindre stress. Frågan är vad som då händer med konsumtionen? Det ska bli spännande att titta närmare på.

Tillsammans med programmets partners vill forskarna också testa nya lösningar i butiksmiljöer för att se vad som kan fungera för att främja en hållbar omställning.

– Målsättningen är att våra resultat ska komma både näringslivet och politiken till godo. Vi skulle till och med kunna simulera hur olika politiska styrmedel kan fungera i praktiken genom att testa dem i en butik till exempel, och utvärdera effekterna. Det gäller att hitta vägar runt och hantera de hinder som kan uppstå.

När det gäller mat och hållbarhet utifrån ett forskningsperspektiv pekar Åsa Svenfelt föga förvånande på en mer växtbaserad kost som det mest klimateffektiva.

– En minskad mängd animalier och en ökad mängd vegetabilier är det tydligaste man kan göra. Sen är frågan om lokal mat lite knepigare eftersom det är lite oklart vilka klimateffekterna blir. Däremot kan det vara fördelaktigt ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, eftersom man stöttar det lokala näringslivet med arbetstillfällen och bidrar till den svenska livsmedelsproduktionen.


RAPPORTER

Mistra Sustainable Consumtion har bland annat publicerat tre rapporter om hållbarhet inom mat, resor och inredning. Läs mer på sustainableconsumption.se

Text: Christian von Essen // Heja Framtiden

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.