Dags för mindre socker och salt i svenska livsmedel

Regeringen har gett Livsmedelsverket och livsmedelsbranschen uppdraget att se på hur man kan minska svenskarnas intag av socker och salt. Så här ska det gå till.

Sveriges regering vill främja hälsosammare matvanor genom ett tredelat uppdrag: dels ska det generella saltinnehållet successivt reduceras över hela linjen; dels sockerinnehållet i livsmedel som barn och ungdomar äter och dricker mycket av. Dessutom ska man ta fram kunskapsunderlag om hur intaget av ”energitäta och näringsfattiga livsmedel” kan minska. Tidshorisonten är till och med 2023, med slutredovisning i början av 2024.

Åsa Brugård Konde är nutritionist på Livsmedelsverket och projektledare för regeringsuppdraget.

– Salt- och sockersänkningen ska ske i dialog med livsmedelsbranschen och vi har haft möten för att påbörja arbetet. Vi har jobbat länge med kostråd som handlar om att hjälpa konsumenterna att själva välja bra mat. Det nya i det här uppdraget är att branschen ska jobba tillsammans för att skapa förutsättningar för hälsosammare val.

Att reducera saltintaget är dock en knepig nöt att knäcka, menar hon.

– Vi har en lång tradition av att använda mycket salt i svensk mat och eftersom en fjärdedel av befolkningen har högt blodtryck, så kan det faktiskt rädda många liv om vi lyckas. I undersökningar har vi sett att medvetenheten bland konsumenterna om vårt saltintag är ganska hög, så det finns en bra grund att stå på.

I Norge har man länge haft tydliga delmål för saltintaget, ett arbete som fortsätter fram till 2025. Åsa Brugård Konde poängterar att man hittills har lyckats med saltreduktionen i norska livsmedel, medan saltnivåerna hos befolkningen ändå varit fortsatt höga.

– Saltminskningen behöver ske succesivt hos livsmedelsproducenterna så att konsumenterna inte märker av minskningen på smaken. Samtidigt kan företagen då inte kommunicera det de gör på samma sätt, så det är en balansgång. Vi skulle gärna göra breda mätningar av hur mycket salt människor får i sig, så att vi kan få en tydlig bild av hur utvecklingen ser ut.

När det gäller ”energitäta och näringsfattiga livsmedel” handlar det om att ta fram ett kunskapsunderlag om vilka åtgärder som kan ha effekt för att minska intaget av exempelvis kakor, snacks, läsk och godis.

– Hög konsumtion av läsk är en viktig orsak till övervikt och fetma, vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom,
cancer och typ 2-diabetes. Vi ska undersöka vilka möjligheter det finns att sänka sockernivåerna i läsk, samtidigt som konsumtionen behöver gå ner. Här kommer det vara viktigt att titta på hur åtgärderna kan få effekt i olika socioekonomiska grupper, så det blir ett ganska omfattande arbete.

Var uppdraget från regeringen väntat?
– Ja det tycker jag. Vi har haft diskussioner om detta tidigare, och har själva föreslagit vissa av delarna i en rapport tillsammans med Folkhälsmyndigheten. Så vi är väldigt glada att vi har fått det här uppdraget nu.

FAKTA OM NYCKELHÅLET
Nyckelhålet är Livsmedelsverkets egen märkning som garanterar att ett livsmedel innehåller lägre nivåer av salt och socker och mindre eller nyttigare fett, men mer av fibrer och fullkorn. Sötningsmedel får inte ingå. Symbolen är gratis att använda för företagen.
Livsmedelsverket.se