Det är lätt att snöa in på teknik och buzzwords när man pratar om framtidens mat. Men hur ser det ut i praktiken på svenska gårdar? Här är fem exempel på jordbruksföretag som framgångsrikt verkar i symbios med naturen för att främja hållbarhet och biologisk mångfald.
TEXT: LINDA LINNSKOG RUDH, AGFO
1: Charlottenlunds gård, Landén Agro
YSTAD
Drivs av: Per Landén och sonen Max Landén
Uppåt 200 maskar per kvadratmeter, alltså sex-sju gånger fler maskar än normalt – det är vad åkrarna kring Charlottenlunds Gård kan stoltsera med. Anledningen är att jorden inte plöjs innan sådd. Istället är det nyttoinsekter och maskar som står för bearbetning av jorden. Efter 19 plöjningsfria år har man sparat 7 miljoner kronor i minskade
kostnader för drivmedel och arbetstid, samtidigt som skörden har ökat och jorden har bundit stora mängder kol,
vilket är något som ägarna ser en stor potential i. Därtill har jorderosionen minskat betydligt.
2: Halla Gård
KVÄNUM
Drivs av: Anders Gunnarsson
Med en nybyggd biogasanläggning och ett nytt modernt grisstall för lösdrift, har Halla Gård i Kvänum börjat resan mot ett slutet, fossilfritt kretslopp – utan användning av diesel eller mineralgödsel. Grisarna har möjlighet att gå ut året runt, och de äter lupin och åkerböna från åkrarna intill. Gödseln används som värme och el och ger näring till grödorna. Fodret odlas på gården och ingår i en sjuårig växtföljd för god jordhälsa. Därtill gynnas den biologiska mångfalden av blommande kantzoner, vilket också kan öka skörden.
3: Larsviken
VIKEN
Drivs av: Syskonen Bitte Persson och Bertil Larsson tillsammans med deras familjer.
På Larsvikens gård har nötdjuren en viktig roll – de äter bortsorterad potatis, rotfrukter och okryddade chips med skönhetsfel. Gården odlar potatis och rotsaker och har ett eget chipseri. Man har anpassat antalet djur efter gårdens storlek så att de blir en tillgång i kretsloppet istället för en belastning. De bortsorterade grödorna förädlas till kött som fått växa långsamt i och med att inget kraftfoder har serverats till djuren. Larsviken är en av tio gårdar som deltar i ett europeiskt forskningsprojekt om ett framtida hållbart lantbruk.
4: Karlsfälts gård
YSTAD
Drivs av: Erik Bengtsson
2018 vann Karlsfälts gård Världsnaturfondens utmärkelse Årets Östersjöbonde för sitt engagemang för Östersjön. Gårdens moderna bevattningssystem med tillhörande våtmark samlar upp avrinningsvatten och motverkar kväveläckage. Det återanvända vattnet bidrar till högre skördar, vilket gör gården i stort sett självförsörjande på foder till djuren. Gårdens spannmål och oljeväxter är klimatcertifierat enligt Svenskt Sigill, liksom gris- och lammproduktionen. I gårdens webbshop kan kunderna köpa så kallad kantsådd, vilket ger blommande växter längs vägkanterna som gynnar pollinatörer.
5: Snöborg gård
DALA-JÄRNA
Drivs av: Ann och Janne Eriksson
Kretsloppstänket står i centrum på Snöborg gård. Här produceras potatis, spannmål, gräs och kött, samt skog. Fodret till djuren består, förutom gräs, även av rens från det egna potatispackeriet samt restprodukter från bygdens livsmedelsindustrier. Gården arbetar medvetet med att öka mullhalten i jorden och när gödseln sprids på åkrarna sluts kretsloppet. 2019 investerade man i två stora solcellsanläggningar och i dotterbolaget finns även två vattenkraftverk. Gården är självförsörjande på el och säljer överskottet på marknaden. Snöborg gård tilldelades HK Scans miljöpris för 2019.